Att möta verkligheten
Det som utmålas som Rosornas krig i media nu är en självklar följd av ett dåligt val för Socialdemokraterna och Mona Sahlin. Ett parti i kris, huvuden måste rulla, säger man. Men har inte alla med någon sorts sund verklighetsuppfattning kunnat se detta under en längre tid? Ett parti som har så många makthungriga människor kan inte klara av ett nederlag. Och det är just detta som utspelas nu. Det är något sjukt i socialdemokratin.
Det som får mig att reagera är Mona Sahlin och övriga toppars utspel om att detta är en kris som måste gås igenom. "Vi behöver ruskas om" säger partiledaren och jag kan hålla med om det. Det brukar ju heta att det som inte dödar stärker osv, men då är man väl oftast inte medveten om att man behöver ruskas om. Det är väl ett uttalande som brukar komma i efterhand. Det känns som att Socialdemokraterna idag vill ha denna kris, för att legitimera en fortsättning i samma anda, fast med ett kom-ihåg: Vi har ju i alla fall gått igenom Rosornas krig, den största kris i Socialdemokraternas historia. Det är något sjukt i socialdemokratin.
Det som också får mig att reagera är att flera ledande såssar har gått ut med att man har "valt fel riktning", "fel politik" etc. Som lekman undrar jag då bara; är inte politik i första hand en ideologisk ståndpunkt och om folket vill gå med på inriktningen så följer de den. Politikerna skall väl i första hand inte gå efter vad folket tycker? Säg vad hade hänt om S (tillsammans med V och MP) hade gått segarande ur septembers vallokaler? Vad hade hänt då? Hade Sverige gått under i alla "dåliga, felriktade" vallöften? Huva... Det är något sjukt i socialdemokratin.
Socialdemokraterna är och förblir ett maktparti som har samlat till sig makthungriga människor som inte kan ta en förlust. För då måste man byta politik (märk väl inte förnya sig). Det handlar inte om det Mona Sahlin och andra makthungriha såssar. Det handlar om att möta verkligheten...
Hans Appelqvist - Att möta verkligheten
Det som får mig att reagera är Mona Sahlin och övriga toppars utspel om att detta är en kris som måste gås igenom. "Vi behöver ruskas om" säger partiledaren och jag kan hålla med om det. Det brukar ju heta att det som inte dödar stärker osv, men då är man väl oftast inte medveten om att man behöver ruskas om. Det är väl ett uttalande som brukar komma i efterhand. Det känns som att Socialdemokraterna idag vill ha denna kris, för att legitimera en fortsättning i samma anda, fast med ett kom-ihåg: Vi har ju i alla fall gått igenom Rosornas krig, den största kris i Socialdemokraternas historia. Det är något sjukt i socialdemokratin.
Det som också får mig att reagera är att flera ledande såssar har gått ut med att man har "valt fel riktning", "fel politik" etc. Som lekman undrar jag då bara; är inte politik i första hand en ideologisk ståndpunkt och om folket vill gå med på inriktningen så följer de den. Politikerna skall väl i första hand inte gå efter vad folket tycker? Säg vad hade hänt om S (tillsammans med V och MP) hade gått segarande ur septembers vallokaler? Vad hade hänt då? Hade Sverige gått under i alla "dåliga, felriktade" vallöften? Huva... Det är något sjukt i socialdemokratin.
Socialdemokraterna är och förblir ett maktparti som har samlat till sig makthungriga människor som inte kan ta en förlust. För då måste man byta politik (märk väl inte förnya sig). Det handlar inte om det Mona Sahlin och andra makthungriha såssar. Det handlar om att möta verkligheten...
Hans Appelqvist - Att möta verkligheten
Kommentarer
Trackback
